Text och musik: August Rex

solen har inte lyst på en månad nu
den här stan ligger i en sänka
som de tungt gråa molnen inte orkar ur

persiennerna har han vinklat
så att ingen ska se in på honom
och det är knappt så att han kan se ut på nån
det finns ingenting att se

det drar en vind genom stan
en orolig vind som vänder blad
på en tidning som ligger där
och blir inaktuell
på en folktom trottoar

löven på träden gulnar och faller av
och han känner att
även om han vet att hösten ska komma
så är han ändå aldrig riktigt förberedd

alla hans vänner
eller rättare sagt de få han hade
har flyttat härifrån för länge sen
och alla foton och minnen
han hade uppsatta på väggen i sitt kök
har han plockat ner
allt eftersom

han är inte förälskad i nån
och det finns väl ingen som hyser några
starkare känslor för honom heller
det finns ingenting som binder honom
han har inget ansvar till nån

det enda som skänker honom
nån sorts mening med att leva
är att sitta och fundera på
hur
han skulle kunna
avsluta det här…